En tomhet kommer sällan ensam..

Jag trodde aldrig den dagen skulle komma.. Något som alltid funnits vid mig var under en vecka borta från mig. Redan från början har allting varit så rätt, de alltid funnits vid min sida och aldrig svikit mig. Visst, ibland kanske man mått lite dåligt, men de dåliga egenskaperna har alltid övervägts av dem bra.
Sedan flytten till Växjö har den alltid funnits där.. Lite sådär smygtittande fram ifrån sitt lilla fack..
Främst på kvällskvisten har den varit av betydelse.. Som en stöttepelare efter tentor, som en törstsläckare vid behov och som ett skinande ting när man öppnar kylen.
Dagen då ölen tog slut i min kyl, var den 3:e November 2007.

Det bör tilläggas att uppehållet bara varade i en vecka, och en ny platta står nu och lyser med sin närvaro på fack nr.4, sett uppifrån. Som gammal lagerdräng är det viktigt att veta exakt var saker och ting ligger, utifall att man skulle behöva dem.

När snön nu sakta faller ner över det numera karga landskapet utanför mitt fönster är det minsann inte långt ifrån att man lite smått börjar längta till ett vinterlov. För en månad sen när man blickade ut över skogen här bakom, var det grönt och bara en viss färgskiftning bland träden kunde ses.. Nu, finns inte ett löv så långt ögat kan nå och det är en grådaskig färg på naturen...

image3image4

Tentan föregående vecka tror jag gick bra. Det var en tuff tenta, en riktig holmgång visade det sig vara mellan lärarnas kluriga frågor och intellektets närvaro. Intellektet segrade denna strid, men kriget är långt ifrån vunnet. Redan om 12 dagar väntar nästa tentamen... Dagar skall åter fördrivas på biblioteket och vetskapen om det känns ju lite sådär. Tur att man har en planerad ojulig julafton och otraditionell nyår att vänta..
Mellan varven måste man lätta på trycket ovanför medulla oblongata,  och då är allt roligt.. Ett exempel får avsluta dagens blogg...

Två verktyg satt framför Tv:n. En såg.

Dont be a fool.. Stay in school..

Dagen före dagen...

Solen sänker sig sakta bakom campus bortre del.. Ytterligare en dag är till ända, och det enda som skiljer mig från en tentasal nu är en lång, mörk, blåsig natt.. Tenta, del I @ 8.00 kan bli en värdemätare utan dess like.. Denna tentadel som lagt grunden för ett X antal avhopp inom nursecourse de senaste åren, är nu bara en god nattssömn ifrån att vara verklighet. Liten rolig notis är att dem, universitetet, tar in fler personer än vad som finns plats för, bara pga. att de vet att folk kommer att hoppa av.. Anmärkningsvärt, men helt klart oklart..
Dagarna har spenderats på biblioteket, soffläge, sängläge, sittandes, ståendes och alla tänkbara ställningar med ett anteckningsblock modell större som närmaste källa för inspiration. Den sociala verksamheten har varit = 0 och mina bästa vänner denna vecka har varit kvalster, löss och trombocyter som alla satt sin prägel, på olika sätt, varje dag. Litteratur skall omsättas till kunskap och skrivas ner under tre timmar imorgon, fredag. Ett visst lugn av förstånd har infunnit sig inom mig, men alla kan vi ha en dålig dag, alla kan vi missa något och alla får vi någongång en blackout..
En sak att längta till annars är ju tentafesten som måste äga rum i samband med en tenta.. Litteraturen och kunskapen skall bytas mot ölflaskor och törst, förstånd ska bytas mot oförstånd och civiliserat beteende skall bytas mot lite drygt, sådär småskönt beteende som få behärskar.. Sen får vi se om grunden i bygget är glädje för lyckan av väl genomfört arbete, eller om det är sorg efter ett misslyckande... Time will tell...

Annars är jag frustrerad över ett ogenomtänkt nedladdande av program, som gjort att datorn är en reklampelare och arbete störts av pop-ups dagarna till ända.. I-landsproblem? No shit...

Läget är under kontroll, hoppas jag.. Dagarna blir kortare och kortare, o man kan nästan se mörkret skymta, redan mitt på dagen... Det är inte svårt att längta tillbaka till sommarens bravader, och längta till sommarens kommande bravader.. Hur Handsken kniper VM-guldet i fylla, hur PSF längtar efter sin semester, hur M.Jonsson tar Keges till ytterligare en dimension och hur Strutjoll lyser upp sommaren med sitt enda framträdande på Munken.
Det är verkligen inte svårt att längta...

Lycka till Tommpa, du lär behöva det..
Satt på kåken, fick bekänna färg men tog mig ut med en stege

RSS 2.0