Inga konstigheter
Med ett sådär stort sug efter bloggandet så sätter jag åter på mig denna något tunga mantel för att försöka förmedla vad jag gjort de senaste dagarna..
Jag har fortfarande sjukt svårt att se hur man ska fastna för detta med bloggande, eller bloggeri som vissa lite humoritiskt väljer att kalla de för. Att kalla de för humor är som att säga att Erik och Mackan gör ett dåligt program på söndagar 20:30, vilket de enligt min utsago verkligen inte gör. De är det programmet som får mig att längta till fjärrkontrollen, tv:n och den efterföljande, obligatoriska TPB-nedladdningen av samma program. Snygga och smärta är höstens bästa program, dock inte helt utan konkurrens.
Helgen spenderade i Karlstad, där jag o Soffan från första parkett blickade ut över ett höstligt Karlstad som för bara över en natt förvandlades till lite mer vintrigt.. En härlig helg i tvåsamhet med sushi, bowling (segern är lika självklar som ödmjuk) och The usual suspects. Tvåsamheten byttes i måndags åter mot ensamhet, där jag igen fått känna hur sjukt svårt jag har att somna, att sköta hushållets sysslor med disk och tvätt, samt sakta se pluggstressen över den kommande tentan öka stegvis. En tenta i strålningsfysik väntar den 10:e december, och spelar jag bara mina kort rätt så är jag helt klart med i matchen.
Jullovets pusselbitar faller sakta på plats, och det blir en jul med familjen i den kungliga hufvudstaden, och ett nyårsfirande i Karlstad med random folk. Antar dock att de blir några timmars studerande i böckerna inför YTTERLIGARE en strålningsfysikstenta, som väntar lagom till återkomsten till Växjö.
Och jag måste få tillägga - det är skönt att snön redan är borta.. Me like..
På återhörande
Tills dess - Jag är ateist, men jag tror på Zlatan.
Jag har fortfarande sjukt svårt att se hur man ska fastna för detta med bloggande, eller bloggeri som vissa lite humoritiskt väljer att kalla de för. Att kalla de för humor är som att säga att Erik och Mackan gör ett dåligt program på söndagar 20:30, vilket de enligt min utsago verkligen inte gör. De är det programmet som får mig att längta till fjärrkontrollen, tv:n och den efterföljande, obligatoriska TPB-nedladdningen av samma program. Snygga och smärta är höstens bästa program, dock inte helt utan konkurrens.
Helgen spenderade i Karlstad, där jag o Soffan från första parkett blickade ut över ett höstligt Karlstad som för bara över en natt förvandlades till lite mer vintrigt.. En härlig helg i tvåsamhet med sushi, bowling (segern är lika självklar som ödmjuk) och The usual suspects. Tvåsamheten byttes i måndags åter mot ensamhet, där jag igen fått känna hur sjukt svårt jag har att somna, att sköta hushållets sysslor med disk och tvätt, samt sakta se pluggstressen över den kommande tentan öka stegvis. En tenta i strålningsfysik väntar den 10:e december, och spelar jag bara mina kort rätt så är jag helt klart med i matchen.
Jullovets pusselbitar faller sakta på plats, och det blir en jul med familjen i den kungliga hufvudstaden, och ett nyårsfirande i Karlstad med random folk. Antar dock att de blir några timmars studerande i böckerna inför YTTERLIGARE en strålningsfysikstenta, som väntar lagom till återkomsten till Växjö.
Och jag måste få tillägga - det är skönt att snön redan är borta.. Me like..
På återhörande
Tills dess - Jag är ateist, men jag tror på Zlatan.
Funderingar
En hel dag har jag funderat utan att komma fram till något konkret -
Varför tror vissa grannar att jag vill höra just deras musik?
Varför tror vissa grannar att jag vill höra just deras musik?
